THEY DON´T KNOW ABOUT US - kapitel 33, del 2

Jag undrar vad som rör sig inne i hans huvud. Vad han tycker om det hela och framförallt vad han känner. Om det var något jag önskade i den stunden, förutom att den aldrig skulle ta slut, så var det att jag skulle kunna läsa Liams tankar. Det var så svårt att veta. Och jag hade inte det självförtroendet eller det egot att tro att han faktiskt tyckte om mig. Tyckte om mig på riktigt.

________________________________________________________________________________________

 

Fler och fler fans samlas för att se sina idoler och killarna stannar mer än gärna för att ta en bild med någon, skriva en autograf där eller bara säga några vänliga ord. Jag lägger också märke till blickarna jag får, de flesta är bara nyfikna eller förvirrade medan visa uttrycker rent ogillande. Jag sväljer hårt. Jag vet att jag hade skämtat om twitter kommentarerna tidigare samma morgon, men det var en annan sak att möta det på riktigt. Istället för att möta alla de blickar som jag vet är riktade mot mig knackar jag Niall på axeln och ber om att få ta över Isa. Det ger dessutom honom en chans att ägna sig helhjärtat åt fansen en stund.

Väl framme vid parken dit Isa velat att vi skulle gå ser vakterna till att vi får en liten hörna för oss själv, men ljuden går inte att stänga ute. Trettiotalet tjejer står och ropar för att få någon av killarnas uppmärksamhet.

 

”Wow” utbrister jag. ”This is crazy!” Jag ger dom några retsamma blickar, mest för att lugna ner mig själv. ”You five are so lucky. Just about twenty meters away there is like thirty beautiful swedish girls, and I´m just thinking what are you waiting for? Just pick one, get married and have children.” Killarna skrattar fnysade åt mig och Liam ger mig en knuff.

”Jade!”

”ssch!” Niall blänger på honom och jag ler tills jag märker att Isa trycker sig hårt mot mig.

”Isa? Vad är det? Skrämmer de skrikande tjejerna dig?” Jag tittar oroligt på henne.

Hon nickar försiktigt med stora ögon.

”Känns det bättre om Niall håller dig i handen?” Hon nickar än en gång och rodnar.

Niall som hört sitt namn tittar nyfiket på oss.

”Can you hold her hand? Your fans scare her a bit.” Han nickar leende och sträcker ut handen mot henne.

“She´s not alone” Zayn tittar mot vakterna som har ett hårt jobb med att hålla tjejerna på avstånd.

”Are you okey Jade?” Liams hand ligger ungefär fem centimeter från min egen på det kortklippta gräset och hans ögon ser oroligt in i mina.

”Yes Liam, I´m fine. It´s just a bit overwhelming, it´s all.” Jag ler svagt mot honom. ”And you? Do you enjoy meeting some of your swedish fans?”

”Yeah, they are really sweet and nice.”

“They love you so much” Det var en chock att se det I verkligheten, men fansen älskade verkligen de här fem killarna och det var inte svårt att se att Liam, Niall, Harry, Louis och Zayn älskade fansen tillbaka.

”Do you think your stepsister is here?” Jag rycker till och stirrar bort mot folksamlingen. Jag hade inte ens tänkt på den möjligheten.

”I… i don´t know. I hope not.” Liam låter sin hand glida fram de sista centimeterna som skiljer våra händer åt och jag rycker till ännu en gång när hans fingrar nuddar vid mina. Han ler osäkert mot mig och jag biter mig i underläppen av nervositet samtidigt som jag möter hans varma blick.

Hans fingrar får det att spraka i hela armen, sprakningar som sprider sig till resten av kroppen. Liam ler inte längre och jag undrar om han känner detsamma och oroas och förvånas över det. Var det vanligt att det kändes såhär? Jag visste inte. Jag hade aldrig hållit handen med någon annan än Liam.

 

”You know the girls can see you?” Harry tittar beklagande på oss och snabbt rycker vi påkomna åt oss våra händer igen. Skamset leende.

”So…when are you going to make it official?” Niall slicker I sig det sista av glassen och tittar glatt på oss.

”eum, we are not even together..” stammar jag.

“Boys, we are just friends!” Liam blänger på dom.

“Yeah right.” Harry himlar med ögonen.

“Gillar du Liam?” hörs plötsligt Isas röst och jag kan inte låta bli att häpet fnissa till. ”Han tycker om dig i alla fall.” förkunnar hon med klar röst.

”Ja jag tycker mycket om honom, men det är en hemlighet förstår du.” Jag ler busigt mot henne och hon fnissar. ”Jag tycker om Niall.” Jag biter mig i underläppen för att inte bryta ut i skratt. Killarna ser förvirrade ut över våran konversation på svenska. Jag förstod hur frustrerande det måste vara att inte förstå ett ord av vad som sas.

”Jade?” mumlar Liam.

”It´s nothing, just some girltalk.” Jag sticker ett finger I sidan på honom och han rycker häpet till innan han knuffar till mig.

”Tell me!”

”Never” jag flinar retsamt mot honom med höjda ögonbryn.

Snabbt sträcker han ut två händer och kittlar mig i sidan, skrattande tar jag mig upp på fötter och gömmer mig bakom en flinande Zayn.

”No, don´t come here!” utbrister han. Isa ler brett medan hon studerar Liams jakt på mig. Försiktigt petar hon Niall i sidan och jag skrattar högt åt hans förvånade min innan den byts ut mot en busigare och han lyfter upp henne och snurrar runt. Hon tjuter glatt och jag är så glad över att jag verkligen vågade gå fram och fråga om hon fick följa med oss.

 

Jag tittar mig lyckligt omkring, jag kunde knappt förstå min lycka. Det är då jag ser henne. Ellen. Min kropp fryser fast och jag kan inte röra mig, bara stirra på henne. Hennes ögon är fästa på Liam som nu hjälper Niall att svinga en hysteriskt skrattande Isa fram och tillbaka.

”What is it J?” Harry tittar förbryllat på mig

”It´s… It´s my stepsister… She´s here.” Harry följer min blick.

“Well.. then it´s time for us to leave this place.” Han vänder sig mot de andra. “Boys! We have to move on.”

“Why?” De andra tittar förvirrat på oss.

”J´s stepsister.”

Liam kommer genast fram till mig men jag backar undan. Jag ville inte att Ellens uppmärksamhet skulle riktas mot mig. Vi hade levt tillsammans i tillräckligt många år för att hon borde kunna känna igen mig trots kläderna och solglasögonen jag fått på mig.

”Sorry” mimar jag till honom och han ser ledsen ut.

 

Vi bestämmer att jag och Isa ska gå i förväg och att killarna ska skriva autografer och prata med de tjejerna som har stått och väntat, för att uppehålla dem och ta bort uppmärksamheten från oss. Vi får med oss en vakt för säkerhetsskull. Jag bestämmer att Isa och jag ska gå i lite affärer medan vi väntar på killarna. Än var det inte dags att gå tillbaka med henne. Och jag tänkte utnyttja tiden väl för hennes skull.

______________________________________________________________________________________

 

Del två mina vänner. Vad tycker ni? Lämna gärna en kommentar så blir jag peppad att lägga ut fler kapitel oftare! =)

xx

Kommentarer :

#1: My (1D Novell)

Den där Ellen ska jag bara döda, typ! åh blir så arg.. men såå bra, Lilla Isa verkar såå söt!
Kan du inte börja lägga in lite bilder i inläggen, det blir så mkt roligare att läsa då! bara ett förslag :D

Svar: Haha! Men såklart, absolut att jag ska försöka fixa det! =)
Julia Andersson

skriven
#2: Ellinor

sv. åh tack snälla du! vad glad jag blir :D Jag ska kolla in din novell också, den verkar riktigt bra faktiskt!

skriven

Kommentera inlägget här :