MIDNIGHT MEMORIES

Vet att det här inte har något med novellen att göra överhuvudtaget, men bloggen är dock döpt efter skivan och den här låten, så ville lägga upp den ändå. Dessutom är den riktigt bra och himla rolig och jag har suttit och skrattat till den nu flera gånger. =) I LOVE IT!

 
 
Vad tycker Ni om den nya musikvideon, och är det någon som vet om det här var den sista videon som släpps för låtarna på skivan, eller kommer det att göras ytterligare musikvideor? Till de andra skivorna har det väl släppts respektive tre musikvideor eller?
 
 
xx

THEY DON´T KNOW ABOUT US - kapitel 39

Innan jag hinner ångra mig har jag lagt mig ner med huvudet i hans knä och med filten uppdragen till näsan. Jag reflekterar över hur mycket bättre jag såg hans ansikte här nerifrån.

”Thank you Liam.” mumlar jag. Han ler mjukt mot mig och börjar än en gång leka med mitt hår och jag känner hur det blir svårare och svårare att hålla ögonen öppna.

___________________________________________________________________________________________

 

 

 

”Jade, Jade! I´m so sorry to wake you up babe. But the clock is over midnight, do you want to stay or should I follow you home?”

“Åhh” Jag klipper yrvaket med ögonen och möter rodnande Liams vackra bruna ögon. ”I think I need to go home. And by the way.. You have work tomorrow.” Mumlar jag, fortfarande dåsig.

”I know. I know.”

“Where are they others?”

“Preparing for the night. We decided to sleep in here all of us.”

“Oh, was I the only one who fell in sleep?”

“Yeah.”

“You don´t let them paint me in the face, do you?”

“Of course not Jade!” han ser förolämpad ut.

”I bet they wanted to.”

“Eum, yes. But I stopped them.” Han ler stolt mot mig och jag ler brett mot honom.

”This was the best pillow I´ve ever slept on.”

“Good.” Han petar mig på näsan och jag rynkar på den. Han skrattar åt mig och jag rodnar. ”You are beatiful, you know that? I´m not sure how much of the movie I actually notice cause I couldn´t stop looking at you while you were sleeping.” Mina kinder färgas blodröda och jag drar upp filten för att täcka mina blossande kinder och slippa möta Liams blick.

 

”You…you can´t say such things to me!” stammar jag. “You are Liam Payne. And I´m just… me.”

“What? Jade? What does this have to do with that I'm Liam Payne?” Han drar ner filten från mitt ansikte och jag slår händerna för ansiktet i stället för att dölja det. Det han sa fick mig att bli så lycklig, i det ögonblicket tror jag faktiskt att jag måste vara den lyckligaste tjejen på jorden. Men han fick inte säga sådant. 

 

”You are not supposed to like someone like me, and you know that. It freaks me out you know. Like… what have I done to deserve this? Muttrar jag. Det kändes så. Vad var jag tvungen att betala för den här lyckan senare?

“Are you kidding with me Jade? Stop right now. You are Not allowed to think in that way about yourself.”

“But… It´s true. And you know that.” Jag möter hans arga blick. Hans ögon var nästan svarta vid det här laget. ”I´m sorry Liam. I totally ruined this moment. I'm no good at handling compliments.”

“I noticed it.” Muttrar han. “why can´t you just see yourself with my eyes?”

“That´s never going to happened.” Muttrar jag. “Can we just end this akward conversation now? Please?”

“yeah, you are right. It didn´t go in the way I expected anyway so…”

“Sorry, we can always practice I guess..”

“That sounds weird… What are you thinking of?”

“Well… If I say all the good stuff about you… You can say what you like about me, sort of… And this time I try to not flip out. Okey?”

“Deal! But are you okey with if we save it for later?”

“Yeah, yeah absolutely. I probably wouldn´t have managed more compliments from you today anyway.” Han himlar med ögonen åt mig och jag kravlar mig upp ur soffan.

”I take you home now. You don´t have to say goodbye to the lads, you will meet them in some hours anyway.”

“Are you sure?” jag tittar frågande på honom.

Han nickar och håller upp min jacka.

”Such a gentleman.” jag knuffar till honom i sidan och andas lättat ut när han ler mot mig och lägger en arm om mig.

”Always.”

Jag hade varit så nära på att förstöra allting. Hur kunde jag ens säga något sådant? Det var inte meningen att han skulle få veta att jag hade Så dåligt självförtroende.

 

Vi promenerar tillbaka till lägenheten under tystnad. En skön tystnad. Han har än en gång tagit min hand och jag kan inte låta bli att känna mig lättar än någonsin. Som om jag skulle kunna lyfta och bara flyga iväg. Men bara om jag hade kunnat ta Liam med mig.

”You seem happy tonight.”

”I am. This day has been a good day, especially because of your words Liam so thank you. But the hole day, it´s so many things who has happened today, that my head won´t stop spinning. The article is the only bad thing with today. But you know the studio, the lunch, Isa, the movienight. You. Everything. I´m so glad for this day.  I will save the memories this day has given me forever.” Jag kramar hans hand hårdare och möter försiktigt hans blick.

“Yeah, me to. I'm so glad I get to share all this with you.” Han stannar och tittar på mig. ”Can I hug you? I so badly want to hug you.”

“You know I have told you that you can do it anytime you want.” Jag slår armarna om honom. Att känna Liams armar runt sig skapade den bästa känslan i världen. Det kändes så bra. Han var så stark, men samtidigt så mjuk. Hans andetag i mitt hår. Hans underbara doft. Jag förstod inte hur han kunde lukta så gott. Han doftade alltid himmelskt. Hans händer smeker långsamt min rygg och jag darrar, trycker honom närmare mig.

”I want to kiss you, but I save that to for later.” Hans ord gör mig knäsvag och jag tror mitt hjärta stannar för några sekunder.

 

Den underbaraste killen på jorden sa precis att han ville kyssa mig. Liam. Min Liam sa precis att han ville kyssa mig. Jag hade inte en aning om hur det skulle kännas med hans läppar mot mina. Men jag kunde föreställa mig det. Åh vad jag kunde föreställa mig det.

”Goodnight love.” Han smeker mig över kinden och jag stirrar på hans skor. Jag vågade inte möta hans blick. ” I see you in a couple of hours.” mumlar han.

Jag skyndar in i portrummet och ser hur Liam långsamt vänder och promenerar tillbaka. Jag tyckte inte om att han var ute och gick själv, speciellt inte så sent på natten. Tänk om något hände honom?

 

Text me when you´re back at the hotel. Please? xx’

‘Ofc. Sleep tight. Xx’

_________________________________________________________________________________________

 

Hej på er! förlåt för den långa väntan igen, men nu kommer äntligen kapitel 39 upp! Nästa kapitel som kommer upp blir kapitel 40, holy moly...

 

Btw. Någon som är excited för musikvideon för midnight memories som kommer ut imorgon? Någon som vet vid vilken tid den släpps? Jag kan knappt vänta i alla fall!

 

Och glöm inte att ni gärna får kommentera, era kommenterarer gör mig så glad.

 

Lots of love

 

THEY DON`T KNOW ABOUT US - kapitel 38

“Oh my… I live in a madhouse, with crazy people!” muttrar Zayn och Harry nickar.

“Let´s order something to eat, before he starting to call us other things to.” Liam skrattar och trycker på uppringningsknappen till telefonen som är kopplad ner till receptionen.

“Hey, We'd like to order some pizza to room 116, please.” Han tittar frågande på oss och vi rabblar snabbt upp vad det är vi vill ha. Niall hade inte varit Niall om han inte hade beställt två pizzor till sig själv.

_______________________________________________________________________________________

 

 

”Has anyone ever mentioned that you eat…like a lot Niall?” jag tittar roat på honom när han trycker I sig den sista pizzabiten på tallriken. Maten hade verkligen varit utsökt och alla hade rensat sina tallrikar till sista biten, men vi hade bara haft en pizza att trycka i oss. Niall hade haft två. Liam bara skrattar åt mig samtidigt som jag väntar på ett svar.

”May have heard it before.” Niall skrattar retsamt samtidigt som han häller I sig ett halvt glas cola.

”Movietime!” utbrister Harry.

”We start with a normal movie and save the horror movie to the end. Deal?” Louis tittar upprymt på oss och jag grimaserar.

“I hate horror movies” muttrar jag.

”Oh honey, I´m here for you all the time.” Liam blinkar med ena ögat mot mig och jag rodnar. Great.

 

Jag har faktiskt inte sett filmerna vi valt ut och kryper spänt upp i det ena soffhörnet. Jag hoppades på att Liam skulle sätta sig bredvid mig, vilket han också gör.

“Did you think you would get rid of me?” viskar han I mitt öra.

“No.” jag ler mot honom och sticker ett finger I sidan på honom. Han fångar upp min hand och håller den kvar.

”No one can see us now.” Muttrar han men ler samtidigt mot mig. Det där försiktiga leendet jag älskade.

 

 Den första filmen, The Hunger Games får mig att nervöst krypa ihop mot armstödet. Både på grund av filmen och på grund av att det faktiskt var Liam som satt så nära att jag faktiskt kunde känna hans kroppsvärme. Inte ens när Rue dör rinner tårarna på mig, men det gör så ont i hjärtat på mig att jag faktiskt önskade att mina tårar skulle släppa till och börja rinna. Jag kände igen mig själv i henne, och i Isa. Isa och Rue påminde faktiskt väldigt mycket om varandra när jag tänker efter och jag biter mig sorgset i läppen. Jag hade visserligen sagt till henne att jag trodde att vi skulle ses igen, någon dag, men jag var inte så säker på det.

 

När eftertexten börjar rulla blänger jag ilsket på de andra.

”Are you kidding with me? A normal movie? Whats wrong with you guys?” utbrister jag.

”It´s a good movie, Jade!” försöker Liam övertala mig. Jag stirrar bara på honom som om han var galen. Jag skulle förmodligen drömma mardrömmar i en vecka. Och det här var bara första filmen. Jag slänger en snabb blick på klockan, tio. Det skulle bli en sen kväll. Men jag hade inte något emot det. Jag spenderade kvällen med Liam och mer kunde jag inte önska eller be om. Jag sneglar på honom. Han sitter med ett allvarligt uttryck i ansiktet och jag ler lite. Alltid så allvarlig. Men det var vad jag tyckte så mycket om med honom. Men jag visste att han kunde släppa loss precis lika mycket som de andra killarna. Han gjorde det bara inte lika ofta.

 

”Whats on your mind?” viskar jag i hans öra samtidigt som Zayn stoppar i nästa film, skräckfilmen vi skulle se.

”Oh, I was just thinking of you.” Han tystnar och rodnar och jag förstår att det nog är den oväntade frågan som överrumplar honom och får honom att säga sanningen.

”Good, because I was thinking of you.” Jag ler mot honom och kramar hans hand hårdare.

”can you two please be quiet?”

Jag och Liam tittar på varandra innan vi börjar fnissa.

”Of course Niall.” säger jag ursäktande.

 

Så fort ljuset har slocknat i rummet känner jag en arm komma krypande och lägga sig runt mina axlar och dra mig närmare och jag rodnar. Jag hade faktiskt undrat varför han inte hade gjort något tidigare. Han hade bara hållit min hand under hela första filmen. Kunde det vara så att han inte vågade? Att han var osäker på mig?

”Is this okey?” viskar han i mitt öra och det går en stöt genom min kropp av hans varma andedräkt som smeker mitt öra.

”Ye…ees!” stammar jag.

Filmen är hemsk, vidrig och för det mesta fördriver jag tiden med att titta på Liam och försöka utestänga de blodisande skriken från tv-skärmen.

”It´s okey Jade. It´s just a movie.” Liam leker tröstande med mitt hår och jag gosar ner mitt ansikte I en filt för att slippa se. Jag känner hur hans arm späns än hårdare om mig och får mitt hjärta att slå fortare.

”I know, but I hate it.” Stönar jag frustrerat. Han skrattar roat.

”It´s not funny Liam.”

“Yes a little.” han drar handen genom mitt trassliga hår ännu en gång. ”You know.. Add your head in my lap. Jag stirrar osäkert på honom.

”Really?”

Han nickar och hoppar några decimeter längre bort i soffan så att jag ska få plats att lägga mig ner. ”c´mon.” han ler mjukt mot mig. Hans knä såg faktiskt väldigt inbjudande ut. Mycket bättre än en kudde. Men vågade jag? Bara gör det Jade!

Innan jag hinner ångra mig har jag lagt mig ner med huvudet i hans knä och med filten uppdragen till näsan. Jag reflekterar över hur mycket bättre jag såg hans ansikte här nerifrån.

”Thank you Liam.” mumlar jag. Han ler mjukt mot mig och börjar än en gång leka med mitt hår och jag känner hur det blir svårare och svårare att hålla ögonen öppna.

________________________________________________________________________________________

 

Hej på er! Det blev inget kapitel igår eftersom mitt internet krånglade. Men ni fick det idag åtminstone. :)

Ett ganska kort kapitel, men som vanligt så är det väl bättre än ingenting.

Jag håller på att skriva ikapp på novellen nu så att jag har ett par kapitel i taget färdiga. Det gör mig mindre stressad, haha. Men kommentera nu vad ni tycker!

 

Lots of love