midnightmemoriies.blogg.se

____________________________________________________________________________________________

 

Hade han verkligen bett mig om att flytta till London efter min student? Jag skakar fortfarande chockat på huvudet så fort jag tänker på det. Jag önskade så att jag kunde gett honom ett annat svar än det han fått. Tänk att kunna träffa Liam varje dag. Precis när jag ville. Hur mycket jag ville. Det går en njutningsfull rysning genom hela min kropp. Hade saker att ta hand om… Ja han skulle bara veta. Han skulle bara veta att vi inte skulle vara så långt ifrån varandra trots allt. Och jag visste hur smärtsamt det skulle vara. Tänk att inte få söka upp honom. Att veta att han fanns så nära, bara några minuter bort. Ge dig Jade. Livet skulle inte ta slut och det var Fortfarande mitt eget beslut.  Han bad mig för Guds skull flytta till England, varför kunde jag inte lita på de känslorna jag trodde han faktiskt hade för mig? Problemet var att jag var så himla rädd för att bli sårad igen. Bli lämnad. Precis som pappa hade lämnat mig. Det var någon inne i mig som sa att jag var tvungen att reda ut allting med honom först innan jag kunde gå vidare. Det var som ett tvång. Jag kunde inte fortsätta mitt liv innan jag fått svar på alla de frågor jag hade. Men hur skulle jag hitta honom? Var skulle jag börja leta? Den enda jag var säker visste, skulle aldrig ge mig några svar på de frågorna. Alltså måste jag hitta något annat sätt att gå tillväga på. Kunde det finnas ledtrådar i henne privata grejer, hade hon ens några sådana och var förvarades dom i så fall? Jag bestämmer mig för att det är något jag ska ta itu med så fort rätt tillfälle dyker upp. Jag tar några djupa andetag innan jag öppnar ytterdörren, rädd för konsekvenserna av vad jag gjort. Jag möter Rolf redan i hallen, konstigt nog säger han inget utan blänger bara på mig.

 

Vad som räddade mig den där kvällen var att Ellen kom hem senare än mig. Jag såg på henne hur mycket hon önskat att det inte var så. Det hade inte spelat någon roll om jag så bara hade varit en halv minut efter henne. Jag hade varit efter henne och det var det enda som räknades, alltså skulle jag straffas. Men ikväll gick inte det. Istället hade jag lyckats ta mig hem innan henne. Jag var så lättad att jag nästan informerade dom om att jag skulle iväg tidigt imorgon igen, men bara nästan. Och det var tur för jag hade inte haft några svar på de frågor jag visste skulle ställas i så fall. Jag ler automatiskt när jag tänker på Liam och de andra killarna. Jag hade verkligen tyckt om dom och jag kunde ärligt förstå varför dom hade så många fans. Jag kan inte låta bli att stanna till utanför Ellens rum och titta på planscherna som sitter där. Den ena planschen måste vara från början av deras karriär och den andra relativt nytagen. Dom hade verkligen förändrats och utvecklats. Det gjorde mig stolt att dom lyckats så bra.

 

"Vad glor du på?"

Jag rycker till av hennes hånfulla röst och ska precis ge ett dräpande svar om att det väl är hyfsat uppenbart, men istället försöker jag vara vänlig.

"Vad heter dom nu igen?" Jag nickar mot planscherna.

"Vet du ingenting eller? One direction. Det där är Zayn, Louis, Niall, Harry och Liam."

"Dom ser ganska bra ut."

"Bra ut? Dom är de snyggaste killarna som har satt sina fötter på den här jorden."

Jag kramar min kameraväska lite hårdare intill mig och ler lite.

"Och han är din favorit eller?" Säger jag och pekar på Harry.

Hon himlar med ögonen.

"Nej, de här två är mina favoriter. Zayn och Liam"

"Varför?" undrar jag nyfiket.

"Zayn är så mörk och mystisk. En riktig badboy."

Jag fnissar till. Det var han ju inte. Inte enligt Liam i alla fall. Dålig förlorare skulle jag vilja kalla honom. Jag biter mig i läppen för att mina läppar inte ska dras upp i ett stort leende.

"Vad är det? Varför bryr du dig ens?" Hennes röst är kall och jag biter mig i läppen.

"Förlåt, men seriöst, erkänn att dom ser lite fåniga ut?" Jag syftar på att dom på den första planschen gör något fånigt skutt rakt upp i luften.

Hon rycker irriterat på axlarna.

"Det tycker inte jag."

"Liam då? Vad är så bra med honom?" Hörde hon hur andäktigt jag uttalade hans namn? Hur vackert det klingade? Kände hon pirret i magen av att tänka på honom, precis som jag gjorde? Men jag ville verkligen veta vad hon tyckte om honom, faktiskt.

"Åh, han är bara underbar. Hans leende och hans ögon. Man bara dör. Och han är så sexig, speciellt när han sjunger."

 

Jag nickar medhållande trots huggen i magen. Jade? Är du svartsjuk? Men vartenda ord hon sa var sant och det gjorde på något vis ont att hela världen och speciellt Hon tyckte det. Jag tänker på morgondagen, då skulle jag se dom live. Jag av alla människor hade haft turen att lära känna de här killarna. De här killarna som hade förändrat miljontals flickors liv. Om Ellen bara visste att en av hennes absolut största idoler stått precis där hon stod nu, för bara några timmar sen.

"Vad hade du gjort om du fått träffa dom?" Undrar jag nyfiket.

"Jag vet inte." säger hon undvikande.

"Jo men kom igen? Hade du kunnat uppträda normalt?"

"Jag vet inte!" säger hon än en gång men den här gången med ett irriterat uttryck i sitt ansikte. "Varför undrar du?"

"Jag bara undrar. Jag har faktiskt sett något klipp med dom, där fansen är helt galna. Jag vill bara veta om jag har en galen syster."

"Vi är inte systrar Jade."

Jag rycker nonchalant på axlarna.

"Kanske inte."

"Det är vi inte så tro inget annat. Du bor här för att det skulle vara olagligt att slänga ut dig."

 

Jag biter mig i läppen och stirrar i chock på bilden av Liam. Hans ögon tittar allvarligt tillbaka på mig. Hade hon precis sagt det där?

__________________________________________________________________________________________

 

Hundra tusen miljoner förlåt, verkligen! Det är jobbigare än jag trodde att hålla liv i en novellblogg, men era kommentarer gör allt så mycket enklare och roligare såklart!

Den här gången får jag helt enkelt skylla på att jag varit helt slut. Kan inte ens skylla på att jag haft mycket att göra, förutom igår då, utan jag har bara varit...trött. Det har bara inte blivit av att jag lagt upp något kapitel här. Men nu kommer det ett -  kort och tråkigt visserligen, men redan ikväll kommer det ytterligare ett och Det kan jag faktiskt lova, för det är redan förberett och ligger på inställt!

 

xx

♥