Min hand darrar faktiskt när jag trycker på ikonen som visar hennes namn. Jag ville så gärna höra hennes röst igen. Det hade bara gått lite mer än en timme sen vi sa hejdå i regnet och ändå saknade jag den redan. Signalerna går fram.
"Hi" bara att höra hennes röst får mig att le och jag ser hur killarna tittar på varandra och flinar.
"Hi!" Min röst låter definitvit för ivrig. "Is everything okey? Are you home? Dry?" Jag hör hur hon fnissar åt mig och killarna himlar med ögonen åt min överbeskyddande ton.
"Yes Liam, everything is fine." Varför tror jag henne inte. Något i hennes röst får mig att förstå att hon bara ljuger för mig. "And yes I´m home And dry. And you? Did Har… eh your friend drive you safely to the hotel?"
"Yes on both questions. And they've asked me a million questions about you." Jag väljer att inte pressa henne. Om hon vill berätta vad som är fel kommer hon att göra det. Istället skrattar jag och hör hur hon drar efter andan.
"What did you tell them?"
"That you yelled at me and called us ridiculous."
"No? You didn´t? Now I will never dare to meet them." Jag kan se henne framför mig med blossande kinder. Jag hade aldrig träffat någon som hade så lätt för att rodna som Jade. Det var så… sött. Jag ler.
"Don´t worry Jade. You'll actually meet them tomorrow!" Säger jag övertalande samtidigt som jag inte kan låta bli att le triumferande.
"Tomorrow? But you promised…"
"No buts! It will be fun!"
Hon säger något på svenska som jag inte kan uppfatta men jag antar att det är en svordom eller något och kan inte låta bli att le åt henne.
"Liam?"
"Yes?" Jag kan nästan inte hålla mig för skratt.
"At the moment, I don´t like you that much."
"Yes you do." skrattar jag. "But what´s going on?"
"Familymeeting."
"Familymeeting? Because of me?" Undrar jag oroligt.
"Ehhrr, yes. But it´s okey, don´t worry."
"You don´t tell them?" Jag ville inte pressa henne, men hon fick inte berätta om mig. Inte än.
"Nah, I promised you after all." hennes röst är lugn och säker. Jag förstod att hon aldrig skulle berätta för någon.
"Jade!?" Jag hör hur någon vrålar i bakgrunden och tycker instinktivt illa om rösten och personen som den tillhör.
"I have to go." säger hon stressat.
"I wish I could be there with you." jag biter mig I läppen och stirrar tomt ut I luften. Varför kunde jag inte vara där hos henne nu? Hon behövde mig.
"I wish that to." hennes röst är sorgsen vilket får mig att ännu mer vackla i mina funderingar. Spelade det någon roll om dom fick veta vem jag var? Skulle jag åka dit? Jag suckar tungt. Det gick inte. Jag skulle aldrig få tillåtelse till det.
"And eh, say hi to the others." fortsätter hon.
"I will. And I text you later sweetie." Killarna fnissar men i luren är det tyst.
"JADE!? NU!" Jag rycker till av den aggressiva rösten.
"Bye Liam, miss you." Hennes röst är bara en viskning. Jag darrar i hela kroppen. Jag ville vara där med henne. Se till så att dom inte kan såra henne.
"What is it Liam? What did she say? Is everything okay with her?" Zayn ser oroligt på mig.
"I think it was her stepfather. He yelled at her several times. And he sounded so rude and aggressive. I really wish I could be there with her, especially as the row is because of me."
"Don´t think so. I'm sure she'll be fine!" Harry tittar tröstande på mig.
"It doesn't feel right. They probably think that I am a pedophile who uses little girls or something. It´s usually supposed to be such events you can read about in the newspapers." Killarna börjar skratta trots att jag är dödligt seriös. Tänk om dom trodde det om mig? Men Jade skulle väl förklara för dom att jag var en vanlig kille? En vanligt kille som jobbade med ljussättning. Gud vad tråkigt det lät. Men samtidigt så befriande. Inga förpliktelser. Hade jag varit en vanligt kille som jobbade med ljus hade jag varit hos Jade nu. Men nu var jag inte det och det hade till följd att jag satt fast på ett hotell med vakter utanför dörren.
"You, a pedophile? yeah sure." Niall fnissar och jag kan inte låta bli att dra lite på smilbanden jag också. Det lät faktiskt ganska otänkbart. Jag var inte äldst, men man kunde lätt tro det.. Jag var den som tog det här på störst allvar av oss allihop. Jag hade kämpat så hårt för det här. Killarna tyckte att dom hade haft bra inverkan på mig och det stämde, jag var säkert roligare nu förtiden. Kunde släppa loss mer än innan, men jag visste fortfarande hela tiden vad jag siktade mot. Dom brukade likna mig med en farfar. Lite elakt men jag förstod dom samtidigt, jag var den som fick dom att fokusera och sträva framåt. Jade var lite som mig. Hon var inte arton år fyllda än men hon var mogen. Väldigt mogen för sin ålder, gissade jag på. Hon var tre år yngre än mig. Det störde mig inte, jag tyckte det var perfekt. Jag ville nog gärna vara den starke och beskyddande och den som tog hand om den andra i ett förhållande. Lite så där gammeldags. Funderade jag seriöst redan på ett förhållande med henne? Hon hade inte ens låtit mig kyssa henne. Vad höll jag på med? Var hade jag mina tankar? Liam James Payne, nu lugnar du ner dig!
"You are okay with meeting her tomorrow?" Undrar jag istället osäkert.
"Can´t wait!" Säger Zayn och jag ler tacksamt mot honom. Honom kunde jag alltid lita på.
"Then I take her here tomorrow afternoon."
"We are just in the studio until lunch?" Louis ser roat på mig med höjda ögonbryn och jag flinar.
"I like to spend some proper time with her before I give her a new shock by presenting you guys."
"Ohlala."
"Shut up!"
Hela tiden har jag lagt märke till Harrys skeptiska ansikte.
"Is something wrong Haz?"
"What? Nah. It´s nothing."
"Is there anything about Jade? You don´t need to meet her." Jag kan inte låta bli att låta sårad.
"What? No, I'm looking forward to meet Jade." Varför tror jag honom inte? Han har verkat avig ända sedan han plockade upp mig mitt I regnet och plötsligt blir jag nervös. Tänk om dom inte skulle tycka om henne? Tänk om hon inte skulle tycka om dom? Nervöst biter jag mig i läppen. Vad gjorde jag då?
"Liam? It´s okey. I know we are going to love her all five of us." Zayn har lagt en arm om mina axlar.
"I hope so."
"If you like her, we will also do it. You have the best opinion of us all."
_______________________________________________________________________________________
Hej!
Ni uppfattade kanske att det här var samma telefonsamtal fast ur Liams perspektiv? :) Egentligen borde väl det här kapitlet dykt upp innan kapitel nio kanske men jag visste inte riktigt hur jag skulle få in det på ett smidigt sätt, därför lägger jag upp det nu istället. ;)
xx
♥