Jag trummar nervöst med fingrarna mot den blanka bordsskivan medan jag irriterat läser det senaste sms:et som trillat in i min mobil. 15 min late. Promise to wait for me, please! Xx
Som om han trodde att jag skulle resa mig upp och gå? För att vara ärlig hade jag övervägt det både en och två gånger, speciellt när de där femton minuterna hade förvandlats till först tjugo minuter och sedan tjugofem. Jag kollar klockan igen, tjugosju minuter. Var var han? Hade han ångrat sig? Inte för att jag inte förstod honom i så fall. Detta kändes onekligen ganska märkligt. Jag tittar mig runt på de andra cafégästerna, jag hade valt det här fiket av en enda anledning och det var att det alltid rörde sig folk här. Jag hade känt att det var det bästa jag kunde göra vid första mötet. Jag kunde inte förstå att jag idag skulle få träffa Honom på riktigt. En kille jag hade delat tusentals skrivna ord med de senaste fem månaderna. En kille jag hade skippat behövliga sovtimmar för. En kille som betydde extremt mycket för mig, och då hade jag inte ens träffat honom än. Han var kanske pedofil eller en förrymd mördare? Vad visste jag egentligen? Jag känner den där klumpen i magen igen som ständigt dök upp när det var något som var fel eller inte stämde riktigt.
Trettiotvå minuter. Kunde han inte bara slänga iväg ett sms och säga att han ångrat sig? Min fot trummar i takt med fingrarna mot det kala stengolvet. Jag vägrade sitta här som en idiot och vänta på någon som uppenbarligen inte tänkte dyka upp ändå. Med ett lågt stön tittar jag ut på ett regnigt Malmö. En snabb fundering på om vädret var likadant i London far genom mitt huvud som alltid. Varför funderade jag över det nu? Han var ju inte i London längre. Han var här. I Malmö. Men han hade uppenbarligen ångrat sig. Jag biter mig i läppen samtidigt som jag reser mig upp. Skulle jag sms:a honom? Långsamt plockar jag upp mobilen. Where are you? Xx
_____________________________________________________________________________________
Så, vad tycker ni?
Hjälp, har faktiskt en liten klump i magen inför det här och känner mig lite yr. ;) Har verkligen aldrig visat någon vad jag skrivit tidigare. Men here we go! Hade dessutom blivit överlycklig om det trillat in någon liten kommentar också!
xx
♥